Tre poäng på spel. Poäng som på det berömda papperet skulle vara stenklara. Så fungerar det dock sällan i det verkliga livet. Men med hårt jobb och en hel del skicklighet så gick det vägen. Det genom att inte mindre än tre spelare satte upp sina första streck i målkolumnen för säsongen.

Rögle hemma en torsdag. Inte det som kanske lockar de stora skarorna på förhand, men likväl lika många poäng på spel som i vilken annan match som helst. Med sagt, ingen som helst misskreditering av Rögle BK som klubb. Skulle väl aldrig säga att jag gillar ett motståndarlag på något plan, men de jag känner i och kring laget Rögle är väldigt trevliga människor som det alltid är kul att träffa och snacka med. Det finns fler exempel på det i vår liga.

Men Rögle är ett gammalt spöklag och jag har alltid en orolig känsla i kroppen när vi ska mötas. Därför var det extra skönt när vi kunde knalla iväg en aning i protokollet i andra perioden. Då kändes det tryggt inför sista.
Det gjorde vi genom två snygga mål av Robin Press. En kille jag hade nöjet att sitta ned med i veckan för en längre intervju (här). Ännu en kille som tagit en sväng ut på “bakgården” för att ta sig tillbaka. Jag älskar när det går bra för sådana människor oaktat verksamhet.

Jens Westin fick  trycka dit sin första för säsongen – och som han gjorde det! En defensiv pjäs som lossar från blå, rakt i krysset. Nån form av poesi helt enkelt.

Nyförvärvet Axel Ottosson har tagit steget från Allsvenskan till SHL (igen) och har väl haft en omställningsperiod. Nu tycker jag och många med mig att han börjar hitta rätt mer och mer, och tillsammans med Martin och Alex bildar han en kedja som är jobbig att möta. Avslutningen på matchen var magnifik där pucken gick som på ett snöre, från Martin – till Alex som hittade Axel framför mål och så var kvällens tredje målnolla spräckt.

Jublet i båset när målen kommer från mer “oväntat” håll ger en skön känsla och är en ynnest att få ta del av. Glädjen, dels över själva målet för laget, men också för lagkompisen som kanske inte alltid är den som får strålkastaren på sig är häftig. Det vittnar om ett gott kamratskap och det är en ruskigt viktig bit i det stora pusslet.

Nu väntar ännu en tuff match – Brynäs borta inför fullsatta läktare.
Ibland tänker jag på den där blåsiga sommardagen så jag tog mig ut till Vänerns steniga strand vid Räggårdsviken och spanade in vågorna. Det är våg efter våg efter våg, men på något sätt har alla vågor sin egen själ och dramatik.
Så är det också med hockeymatcher. Helt nya förutsättningar, helt nya poäng att kämpa om.
Och om allt går rätt så kan man plocka med sig något fint hem. Som inblåst, vågslipad drivved om det skulle vara vid vattnet, eller tre poäng efter en hockeymatch.

Här är några bilder från segermatchen mot Rögle.

Önskar er alla en trevlig helg!

//Stefan Eriksson, kommunikatör